I feel you bebis.

Kära vänner.
Jag äro åter i livet. Har väl egentligen varit det sen igår eftersom jag då lämnade in tenta nr:3567 och jobbade mitt sista semestervikariatpass.

Hade dock tänkt mörka och strunta i bloggen några dagar, men Pj blev så himla arg idag för mitt glesa bloggande på sista tiden. Hon blev liksom så rödflammig och flåsig och lutade sig sådär skrämmande nära, ( ni vet att jag hatar all närkontakt. Nästan.... HEHEHEHE) att jag liksom kände mig tvungen.

Alltså, en sak! Varför följer ni mig trots att jag uppdaterat typ två gånger den senaste månaden?

Jaa, men jag fattar ju att ni följer mig när jag uppdaterar...... Det hade jag också gjort om jag va ni. Men när jag aldrig skriver?
NI LÄMNAR MIG ALDRIG... Inte ens i stunder då bloggen ligger på sin dödsbädd och med rosslande andetag försöker hålla sig vid liv? INTE ENS DÅ LÄMNAR NI MIG.

ÅH, jag blir helt rörd! Ni ÄLSKAR ju mig.


Ursäkta? Jamen...... JAJA, jag älskar er med.



Adjö.

PS. Alltså älska är ett så starkt ord. Skulle istället vilja säga att jag tycker  om er. Lite.

PS 2. Vill poängtera att bloggen alltså inte är död. Nej, nej den är i allra högsta grad vid liv. Likt en nyfödd bebis. Eller ja, en pånyttfödd bebis, kan man säga.

PS 3. En söt bebis. Alltså många nyfödda bebisar är ju ganska fula. Skrynkliga, arga och ihopklämda liksom.. Med all rätt dock! De har ju för fan legat inklämda i en jävla mage i typ hundra år. Hur fan kan man inte bli ihopklämd och lite irriterad efter det liksom.. I feel you bebis. Jaja, hur som haver så är min blogg är ett attraktivt barn. 


Precis så.


Hallå där!
Ursäkta? Hur min tenta går?
Jaa, alltså, lite såhär går den.


Ja, ganska precis så.


Ett stort plus.

Alltså, vänner.
Jag vet att ni ofta funderar på vad jag gör, hur jag ser ut, vem jag pratar med, vem som får äran att vara i min närhet osv. Här får ni ett litet smakprov, i form av vad jag har haft på mig på sista tiden.
Jag vet att vi nu tar ett stort steg i vårt förhållande. Jag vet. Men det är ni värda. (typ)

Varsågoda. 



Adjö.

Ps 1. Vet inte om ni anar en röd tråd i mitt poserande? Fantasifullt!

Ps 2. Alltså, inser nu att det ser ut som jag försöker visa min rumpa på en av bilderna. Det är felaktigt. Jag vill visa att ryggen är öppen på tröjan jag har på mig. Att rumpan syns är bara ett plus. (Ett STORT plus. HEHEHE. Fattar ni? Stort? HEHEHE. Jaja.)

Ps 3. Den blåa stora, lösa tröjan på tredje bilden. Ja, den! Den har jag fått av Amelie i födelsedagspresent!! FIN VA!? AA, vet.

Med för lite tänder och för många katter


Vänner.
Jag känner mig som en dålig pojkvän. Som er dåliga pojkvän.
Jag behandlar er illa. Prioriterar bort er. Jag kanske till och med ger bort min tid till någon annan (!!!) istället för er. Jag är ute och konverserar med andra, medan ni sitter hemma själva, utan blogginlägg att trösta er med. Allt ni kan göra är att gråta och förbanna Gud (eller Allah/Buddha/valfri gubbe med skägg). 
När ni pekar ut mina misstag, ber jag om ursäkt, ber på mina bara knän att ni inte ska lämna mig. Säger att jag aldrig ska göra om det, att jag kommer sköta mig framöver, att allting kommer bli bra. Sen gör jag om samma sak igen.

Till slut kommer ni sluta tro på mig. Det kommer komma en dag då ni ger upp, ni går vidare i livet. Kanske hittar ni en annan blogg som behandlar er bättre. Som uppskattar er. Kanske lever ni livet som blogglösa. Dricker er fulla varje helg och läser olika bloggar varje dag.
Det är då jag kommer inse mitt misstag. Det är då jag inser att jag hade fantastiska, trogna, underbara, roliga och snygga bloggläsare men jag tog dem förgivet. Jag tänkte bara på mig själv. och jag blev lämnad ensam kvar. Vilket till slut kommer leda till att jag blir en blogglös gammal gumma, med för lite tänder och för många katter.

Så vill jag inte att det ska bli. Jag älskar ju er, och ni älskar mig (jaja, jag vet att ÄLSKA är ett starkt ord i sammanhanget. Men om den här liknelsen mellan ett förhållande och den här situationen mellan min blogg och er ska fungera, då måste jag ta ut svängarna lite. Mkej? Bra.). Jag vill inte att det ska bli sådär som med den där varghistorien man alltid drar, ni vet? Meeeen, den med någon som ropar varg och sen kommer ingen eller va fan det nu är. Ni vet vilken!!! JOO, DET VET NI VISST sluta nu. Jag orkar inte bråka med er idag. Använd er hjärna och håll käft.

Hur som haver. Därför ber jag inte om ursäkt mer för mitt dåliga bloggande och mitt misskötande av bloggen. Jag kommer bara göra er besvikna igen. Istället säger jag bestämt men med mild stämma, att det är såhär det kommer se ut. Ungefär fram till den 18 Augusti. För det är då jag hinner med att leva igen. 

SÅ, allt jag ber om är att ni ska hålla ut. Lämna mig inte ännu, stanna lite till. 
Okej? Okej. 

Så, så var inte ledsna, grå inga tårar mer osv.
Glöm inte att jag älskar er.

maker gif


Adjö.

PS. Lämna mig inte.




Douching i Douchetown.



Men alltså, Eric Saade är snygg. Snygg så in i helvete. Det är han. MEN HERREGUD.


När han skriver den här typen av tweets, då vill jag bara slänga något hårt på honom och vråla: NEJ, du är INTE i din "hometown chillin".
Du är inte det. DU ÄR I DOUCHETOWN DOUCHING.
Din jävla mega-douche. 




Fri tolkning!


Lite såhär känner jag mig idag. 




Fri tolkning!

Modekungen.

Ehh, alltså jag vet inte vad ni tycker. Men jag vill i alla fall inte att den här ungen ska vara min modekung.
Jag vill inte att han ska vara min kung överhuvudtaget. I något alls. Någonsin.
Faktiskt. 


Vad ska du göra åt det? Va, va, va?!


Ursäkta? Vad jag gör? Just i detta nu?
Jag äter en Snickers (läs två Snickers + ett paket cola-snören) och dricker stora mängder kaffe. Detta är min middag idag.
AAJUSTE MAMMA, du läste rätt!! DET ÄR MIN MIDDAG. Vad ska du göra åt det? Va, va, va? VA?! 

Ursäkta? Varför jag uppför mig som ett barn i trotsåldern?
För att jag kan.
Ni kan kalla mig Regelbrytarn.

gif maker

A
djö.

Staden av halm.


Vänner!
Idag har varit en mycket produktiv dag för er favorit-bloggare (i hela världen). Jag har varit så effektiv! Så effektiv att jag nästan skrämmer mig själv. Eller ja. Jag har fått mycket gjort iaf...

Jag haaaaar bla storhandlat med mor min, pluggat, fikat med Hanna, pluggat lite till, tvättat, städat mitt lägenhet samt diskat två gånger. Bra va? Tack!

Bästa på hela dagen och faktiskt bästa på.... jaa, väldigt länge, var att få träffa Hanna igen. Har inte träffat den lilla sparvungen sen jag flyttade från Sthlm tror jag. Eller nej förresten, senast var på Gavin Degraws konsert i Februari.
JAJA. hur som haver så var det längesen. Insåg nog först nu när vi träffades hur mycket jag har saknat henne. Fina Hanna!



Dessutom saknar jag nu också Stockholm så jag håller på att avlida.... DÖR typ av tanken att jag måste vara kvar i staden av halm ETT HELT ÅR TILL... Det enda bra med Halmstaden är ju att det är nära till lill-familjen min och till mina fina vänner! AJA.

Sluttjötat nu. 
 

Adjö.



Helvetesbloggen har nu ny design.

Alltså vänner, jag har suttit i fleera timmar nu och fixat och donat med min bloggdesign. Blev så arg att jag på allvar övervägde att stänga ner skiten. Gjorde dock inte det.
Till er lycka!! Såklart. MEN FY FAN, ett tag var det hemskt. JÄVULISTISKT som Hanapee hade sagt.

Jag anar mig se en röd tråd i bloggen idag. Ett slags helvetes-tema. Huuuur som haver, så lyckades jag tillslut och har nu ändrat om hela jävla lill-bloggen min!!!!

UPPDATERA sidan så får ni skåda spektaklet!



Adjööö.

Dö.

ÅHH, jag glömde nästan.


Adjö.

Ps. Jag hoppas du dör. Snarast. 

Vem är det djävulen har med sig?


Vänner. 
Låt mig berätta vilken typ av dag jag upplever denna söndag. Man skulle kunna tro att det är en söndag som alla andra söndagar. Ni tänker kanske att jag trivsamt och med glatt humör spatserar omkring i min lilla lägenhet, iförd enhörningspyjamas och dricker kaffe? Det gör jag inte. Jag äger inte ens en enhörningspyjamas.
(Önskar dock att jag gjorde. Om någon vet var en sådan går att införskaffa, så får ni hemskt gärna maila). Tyvärr, så är det ingen korrekt beskrivning av min söndag. Nej, nej, nej.

Idag är en sån dag. Ja men ni vet, en SÅN dag. En dag då livet är elakt. Livet vill dig illa. Förstår ni vad jag menar? Inte? Låt mig förklara.

Idag är en sån dag då djävulen själv skulle kunna komma ridande på sin svarta springare in i din lilla lägenhet. NEJ MEN SE DÄR! Vem är det djävulen har med sig i en vagn bakom lill-hästen sin? Jomen titta! Är det inte din värsta fiende? Din ärkefiende? Din nemesis?  Jajemän, visst är det det. Vilken lycka!

Djävulen och din nemesis vinkar glatt och djävulen hoppar sedan av sin häst, hjälper mycket artigt din nemesis ner från vagnen. Väl nere så ger de dig en lavett (med ful-sidan), sparkar dig i magen, ger dig en snurrspark rakt i huvudet och high fivar sedan varandra under glada tillrop. När du ligger där blödande och kvidande, då spottar de på dig innan de gör en liten avrundande segerdans. De avslutar med att kattnappa dina katter och tänder sedan eld på lägenheten. De rider hånskrattande där ifrån medan du slukas levande i lågorna. 

Ungefär så. Ungefär en SÅN dag är den här dagen. 



Adjö.

Jävla cowboys.

Alltså, om ni skulle få en väldig lust att se ut som en indian någon dag, så kan ni införskaffa denna fräsiga huvudbonad på H&M. (Eller så låter ni bli. Det är ett viktigt alternativ att noga överväga)

Personligen är jag mer cowboy-typen. Ni vet cowboy-boots, väst i brun mocka med fransar, läder-chaps och cowboy-hatt....................
Alltså, kan knappt skämta om det här. Det går emot alla min naturliga instinkter. Det är inbyggt i min personlighet att hata västar, cowboy-boots och hattar. Känner hur det kryper i huden och hur min själ vrider sig i plågor bara av tanken på att iklädda mig utstyrseln nedan......




Usch. Jävla cowboys.

Adjö.

PS. Helt seriöst så säljs indian-huvudbonaden på H&M. Jag vet inte ens vad jag ska säga om det. 


Äta-tills-jag-spyr-humör.



Jaaaha, igår var det midsommar. Jag hade en oerhört lugn midsommar hos mina päron. Vi drack vin, pratade, tittade film och skrattade. Väldigt mysigt! 
Ska jag vara helt ärlig var jag inte alls på midsommarfestigt-humör, och det är jag inte heller idag. Är liksom mer på sitta-under-en-filt-och äta-choklad-tills-jag-spyr-humör, vilket jag ärade nyss genom att äta upp en 100grams toblerone på cirkus en halv minut. Mår nu extremt illa.. Får ju kanske lite skylla mig själv. LITE. Okej? Bra.

Såhär såg jag hur som helst ut igååååår:




PS. En närmare titt på klänningen, om man skulle vilja ha det.


Mer än livet självt.

Vänner.
Igår var jag på Gekås. Jag älskar Gekås. Typ mer än livet självt. Hittade massor av fantastiska saker och är således extremt jävla asnöjd. På kvällen va jag hemma och fikade hos mamma och pappa. Min bror är hemma från Sthlm så då får man passa på att träffa den lilla fjanten så mycket som det bara går!

Hur som haver. Idag är jag ledig från jobb, vilket gjorde att jag snabbt avgjorde att jag även är ledig från plugg. Ska därför inte inte göra ett jävla skit idag. Kanske laga mat. Eller så äter jag chips. Det går ju också!

Jaja, nog tjötat. Här är lite random bilder som inte har något med inlägget att göra:





Snygg.

Här sitter jag och är snygg, sexig och singel. Jag vet att du vill ha mig. Motarbeta inte dina drifter. LÅT DEM TA ÖVER OCH LÄGRA MIG.

 

..........................Skoja ba. Kommer dö ensam.

 


Så söt och så på lyset.

I lördeeeess, så var jag, Amelie och Louise (och en massa andra viktiga och oviktiga människor) hos Pj och kalasade!
Fantastiskt roligt, som alltid (när jag är med!! hehehehehe).

Såhär sågade det ut då:

 

 

 

 

ADJÖ.

PS. Var inte helt lätt, om man säger såååå, att få med Pj på bild. (Därav är hon endast med på första bilden) Hon var....... överallt och ingenstant! Både rent kroppsligt och mentalt. Åh, min lilla sparvunge, SÅ söt och SÅ på lyset!


Tjöt.

Hallå där!!!

Jaaaa, det är ett bra hetsigt liv jag lever för tillfället. Låt mig förklara. Jag pluggar 100 %, motsvarande ett heltidsjobb (är dock inte det, eller iaf inte hela tiden) och sen jobbar jag typ 80%. Det blir 180%. Det är mer jobb och plugg än det finns tid. Dessutom måste jag värna om mina små, små vänner och lilla familjen (min biologiska OCH min två fluffisar). 

SÅLEDES, så kanske bloggen blir något lidande under sommaren. Ska dock göra mitt bästa för att hålla den vid liv... Blir så ledsen när jag tänker att jag inte skulle ha den :( UHHH. FÅR EJ SKE.

Jaja, nog tjötat!

 

Såhär ser jag inte ut idag. Är snäppet fulare skulle jag säga. 

Jag skulle vilja påstå att jag är mer lik Gollum än damen på bilden. Sorgligt men å så sant. 
Är ju faktiskt en riktig fiskälskare. Eller ja i alla fall lax. Vet ej om det är en lax Gollum äter på bilden, men känner ändå en sammhörighet med karln.

 

Adjö.

 

 


Apropå panter.

Apropå panter, så har jag min allra första jobbdag på nya lill-jobbet mitt imorgon............

Är lite nervös, meeen det kommer nog gå bra! Problemet är att jag inte kan sluta fundera på allt jag kan lyckas göra fel. Jag är ju lite mästare på att komma på scenarion som antagligen aldrig kommer inträffa. Ju mer otroliga scenarion desto bättre. MEN jag kommer inte tända eld på någon eller liknande. INTE!! 
DET KOMMER GÅ ASBRA. Sådeså.....

Men ni kan la ändå tänka på mig imorgon när jag på ostadiga ben vandrar iväg i gryningen (läs: 11.00)? Snälla?

Tack på förhud.


Smidig som en panter.

Vänner!!

Imorse vaknade jag och mådde lite... Instabilt? Då tog min lilla cykel och cyklade hem till Pj. Fina underbara Pj. Och som vanligt så känner jag mig nu glad igen efter lite prat och kaffe.

Hur soooom helst, så cyklade jag snabbt som vinden på vägen hem och lyssnade till denna dänga:



Har nog aldrig känt mig så cool i hela mitt liv. Hade dessutom mina lila rayban-kopior på mig och mimade till. Gjorde också coola tecken med mina små händer. Viftade och hade mig.
Höll på att bli överkörd av en svart skåpbil. Men jag väjde smidig som en panter och pekade sen FUCK YOUUUU till bilden, som den lille gangstern jag är.
Nä, det gjorde jag ju inte. Jag hytte lite med lill-näven och cyklade vidare. Men jag va ändå cool. 

WAUWAWIWA.

Adjö.

Tidigare inlägg Nyare inlägg